Svart blir rött och vi ler.

Boken har för många röster och för många sanningar, men den läser mig inte mer. Jag gömmer mig i rött och lovar att aldrig berätta igen för folk som inte förstår. Men det skrämmer mig och någonstans blev jag chockad. För jag mindes inte.
När slutade jag minnas?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0